En mamma i Jeriko berättar…

”Min son Hatem Mashaleh föddes 2015 i Jeriko. När han hade gått en tid i förskolan märkte jag att han inte utvecklades som andra barn i samma ålder och lärarna uppmanade mig att söka en plats för honom på SIRA-skolan.

När Hatem sökte till SIRA-skolan fick han göra några tester och då konstaterades att han hade svårt att fokusera och minnas. Han betedde sig som om han vore yngre och hans reaktioner motsvarade inte andra barn i samma ålder. Dessutom hade han svårt att acceptera eller lita på andra människor.

Jag hade väldigt svårt att acceptera Hatems svårigheter. I efterhand har jag insett att jag inte ens försökte förstå och än mindre kunde hantera hans svårigheter. I stället började jag skrika på honom. Det gick så långt att han inte fick fortsätta i förskolan. Samtidigt tyckte människorna i min omgivning att han var speciell. Och jag blev alltmer nervös och oroad.

När Hatem beviljades en plats på SIRA-skolan började personal från skolan först arbeta med mig, faktiskt redan innan Hatem hade börjat. Personalen förklarade för mig hur viktigt det är att acceptera Hatems svårigheter och samarbeta med skolan. Jag deltog i workshops som gjorde mig mer kunnig och medveten. Detta blev en stor förändring för mig. Genom samtal vid hembesök av SIRA:s rektor och socialarbetare lärde jag mig hur jag skulle bli en mer kärleksfull och accepterande mamma.

Efter många individuella möten, samtal och deltagande i skolans aktiviteter är jag nu mer positiv och accepterar min sons svårigheter. Jag är tacksam för den hjälp som jag har fått och fortfarande får från SIRA -skolan.

Nu är andra läsåret över och Hatem kommer att behöva gå där ytterligare ett år innan han kan återgå till den vanliga skolan. Hans förmåga att läsa och skriva har ökat men han behöver fortfarande mer stöd, speciellt för att stärka sitt självförtroende.

Tack till SIRA-skolan för all kärlek och omsorg ni visar vårt barn och oss!”

Text: Salwa Shareef

Översättning: Ingegerd Frick

Tre elever berättar…

Yazeed Abu Romi

Yazeed Abu Romi är nio år och gick i våras ut tredje klass på SIRA- skolan i Jeriko. Han har börjat i den vanliga skolan efter sommarlovet.

– Jag älskar min skola och önskar att jag skulle kunna fortsätta här även i årskurs fyra. Men det finns bara klasser till och med årskurs tre. Allt har varit bra. Vi leker tillsammans och jag har lärt mig ”allt”. Dessutom är maten ibland jättegod.

Vad har du lärt dig?

– Jag har lärt mig många saker, till exempel att läsa och skriva. Jag älskar matematik och musik. Jag har också lärt mig hur man ska behandla andra människor.

Vad tänker du om framtiden?

– Jag vill fortsätta att studera. Min dröm är att bli polis eftersom jag älskar mitt land. Jag vill också ha ett arbete så jag kan hjälpa min fattiga familj.

Mohammad Brahmed

Mohammad Brahmed är åtta år och har gått ut andra klass på SIRA-skolan i Jeriko. Han har börjat i den vanliga skolan efter sommarlovet.

– Jag älskar SIRA-skolan och skulle vilja gå där resten av min skoltid. Allt är roligt och bra eftersom lärarna där bryr sig så mycket om oss elever.

Vad har du lärt dig?

– Jag älskar arabiska och sport. Jag har lärt mig att läsa och skriva. Jag har också blivit modigare än förut och fått vänner. Jag tycker inte så mycket om matematik.

Vad tänker du om framtiden?

– Min dröm är att bli lärare eftersom jag då kan få hjälpa andra elever att lära sig så som jag har gjort.

Salem Jalayta

Salem Jalayta är sex år gammal och fortsätter efter sommarlovet på SIRA-skolan i årskurs två.

– Det är en mycket bra skola. Jag älskar att gå dit. Allt är bra, lärarna och alla aktiviteter som de gör med oss. Jag och mina vänner går till skolan varje dag och väntar på att få lära oss och leka tillsammans.

Vad har du lärt dig?

– Jag har gjort framsteg och har fått vänner. Jag älskar matematik och engelska. Jag har lärt mig hur man räknar, läser och skriver. Jag kan också använda iPad.  Jag har blivit starkare och är inte så rädd för andra längre. Men jag gillar inte sport för jag blir så trött då.

Vad tänker du om framtiden?

– Min dröm är att bli doktor eftersom jag inte vill att något barn ska bli trött eller sjuk utan ska kunna gå till skolan och få vänner.

Gharam Saradeh

Gharam Saradeh är en flicka som 2018 började på SIRA-skolan i Jeriko. Då var hon fyra och ett halvt år och hade ännu inte börjat i förskolan. Hennes föräldrar hade förstått att det var något som var annorlunda med henne eftersom hon hade svårt att fokusera och samspela med andra människor. Hon blev testad av SIRA-skolans personal och därefter erbjöds hon och tackade ja till en plats på skolan.

Gharam kommer från en familj där föräldrarna arbetar inom jordbruket.  Böcker är inte så självklara i hemmet. Både hennes mamma och pappa har svårigheter med att läsa och skriva. Gharams mamma fick hjälp av skolans personal och deltog i möten och workshops och fick lära sig strategier för att kunna hjälpa sin dotter. Därigenom lärde hon sig också själv att räkna, läsa och skriva.

När höstterminens nu börjar är Gharam redo att börja fjärde klass i den ordinarie skolan. Tack vare samarbetet mellan hem och skola har hon nu kommit över sina svårigheter och kan lämna SIRA-skolan tidigare än vad man trott från början. Hon har nått den nivå som behövs i att läsa och skriva för att kunna klara vanlig skolundervisning och kunna hålla jämna steg med sina jämnåriga.

Fältstudier i klostermiljö

För en tid sedan fick eleverna på SIRA-skolan i Betlehem åka på fältstudier till Cremisan för att lära sig mer om biologisk mångfald.

Cremisan är ett kloster som ligger på sluttningarna i utkanten av Betlehem. Där finns en vacker trädgård och en del odlingsmark. En perfekt plats för naturstudier! Varje elev fick en uppsättning av forskningsutrustning som förstoringsglas, kompass, måttband, pincett, provrör, anteckningsbok och penna. Därefter var det bara att sätta i gång med att vara ung ”forskare”.

Eleverna höll till på bergssluttningarna runt klostret och lärde sig om olika djur och växter. De lärde sig också om återvinning. I den andan fick eleverna tillverka en fågelmatare av gamla pappersrullar och jordnötssmör som passerat utgångsdatum och som annars skulle ha slängts.

Text: Amal Handal – Foto: Nadira Saed – Översättning: Ingegerd Frick

Solskenshistoria – Rimas Hajja i Jeriko

Ända sedan SIRA-skolan startade i Jeriko 1994 har många solskenshistorier utspelat sig, när elever med inlärningssvårigheter fått hjälp med sina svårigheter och kunnat återvända till ordinarie skolgång.

Tack vare personalen på SIRA-skolan kan eleverna förbättra sina skolresultat och personliga utveckling. Många går dessutom vidare och läser på universitet eller får ett bra arbete.

Rimas Hajja började på SIRA-skolan 2014. Hon kunde varken läsa eller skriva och hade svårt att koncentrera sig och samarbeta med de andra eleverna och lärarna.

Rima började på SIRA-skolan i första klass och gick där i tre år. Under den tiden ökade hon markant sina prestationer och sin sociala förmåga. Hon fick arbeta efter en individuellt anpassad plan där personalen utgick från hennes förmågor i sång och musik. Hon var den som fick ta emot och hälsa besökande välkomna. Hon blev också skolans representant vid aktiviteter och tävlingar utanför skolan.

Det var inte enbart personalen på SIRA-skolan som hjälpte Rima i hennes utveckling. Även samarbetet mellan föräldrar och skolan hade stor betydelse. Hennes mamma säger: ”Min dotter hade stora svårigheter med att läsa och skriva. Hon hade svårt att koncentrera sig och var blyg. SIRA-skolan hjälpte henne att övervinna det svåra och gav henne möjlighet att utvecklas inom flera områden”.

I dag går Rima i årskurs nio och har fått bland de högsta betygen, 91%. Hon har fortsatt att utveckla sin hobby, som är att spela fiol. Hon har en fantastisk sångröst och deltar i flera konserter. Hon har också blivit vald av sina skolkamrater till att vara ordförande för elevkåren. De valde henne för hennes starka personlighet och fantastiska idéer.

Nu satsar Rima på att nå de bästa betygen så att hon kan komma in på den Medicinska fakulteten. Hennes dröm och mål är att studera till läkare. Hon är både envis och målinriktad och kommer att kämpa hårt för detta.

Text: Kholoud Abdelsalam
Foto: Salwa Shareef
Översättning: Ingegerd Frick