Tillsammans kan vi!

Lana Shawa är sekreterare och lärarassistent på SIRA-skolan i Jeriko sedan 2016. Här ger hon en inblick i vad skolan kan betyda för en familj.

Jag har noterat att det inte är ovanligt att flera elever kommer från samma familjer så jag har tänkt att inlärningssvårigheter kanske är ärftligt.

2017 började Habiballah, äldste sonen i sin familj, på SIRA-skolan eftersom man upptäckte att han hade svårigheter med att lära sig läsa. Genom samarbete mellan skolpersonal och föräldrar kunde han snart komma över sina svårigheter och lyckades väl i sitt skolarbete.

Därefter insåg föräldrarna att deras tre yngsta barn hade samma problem men på olika nivåer. De började därför också på SIRA-skolan. Habiballah, Omar och Celine kunde efter en tid på SIRA-skolan återgå till den reguljära skolan. Tack vare undervisningen de fick på SIRA-skolan klarar de nu utan problem att hänga med i den vanliga skolan. Deras yngste son Mohammed går fortfarande på SIRA-skolan i klass 1 men vi hoppas att han ska kunna återgå till den reguljära skolan.

Barnens mamma konstaterar att SIRA-skolan varit nödvändig för sönernas utveckling. Hon säger lite skämtsamt att hon önskar sig fler barn så att hon kan skicka också dem till SIRA-skolan.

                Text: Lana Shawa

Översättning: Ingegerd Frick

SIRA på MR-dagarna

Under tre intensiva dagar i november delade SIRA informationsdisk med Equmeniakyrkan under MR-dagarna i Helsingborg (MR = mänskliga rättigheter).

Temat detta år var utbildning. Thomas Nilsson och Annika Eclund höll ett seminarium med bilder och filmer.

I montern mötte vi besökare och deltagare från en mängd organisationer i Sverige och Norden. Vi informerade om läget på Västbanken och hur skolorna hanterar den svåra situationen. Många uttryckte stor uppskattning för SIRA:s arbete mitt i det konfliktdrabbade området. Gymnasieelever tog del av infomaterial för redovisningar av studiebesök. Vi sålde även hantverk från Betlehem.

På bilden syns Thomas Nilsson, Annika Eclund, Anna Carin Persson Stenbeck och Nils-Olof Tägt.

Text: Nils-Olof Tägt

Reprisen stöder SIRA

För fem år sedan öppnade Reprisen Second Hand i Abrahamsbergskyrkan Bromma. Idén var att skapa en social plattform, få folk att börja tänka på en hållbar vardag och få lite i kassan till förmån för några projekt som församlingen ville engagera sig i.

Snart stod det klart att SIRA-skolorna, till vilka många församlingsmedlemmar redan var månadsgivare, skulle få en dagskassa per termin.

Idag har verksamheten vuxit och många samarbetspartners har kommit till. Reprisen har öppet på lördagar under fem timmar och besöks då av över 400 personer som handlar, fikar och umgås.

Hanz Linderyd

Skolarbetet pågår – trots allt

Salwa Shareef, rektor på SIRA -skolan i Jeriko, berättar om skolundervisningen under den nyligen uppblossade konflikten.

Alla känner att de är i fara även om de befinner sig en bit ifrån stridigheterna. Ingen vet när eller om de kommer att bli direkt involverade. Vi ber till Gud om beskydd, säger Salwa och vi gör allt vi kan för att hantera situationen. Flera föräldramöten har arrangerats och krisplaner har upprättats.

Alla är påverkade psykiskt och vi lever under press och spänning. Den pågående situationen påverkar eleverna, deras familjer och personalen. Eleverna ser på nyhetssändningar och upplever nattliga räder i närområdet, främst i flyktinglägren.

Många av elevernas föräldrar, som har arbete i Israel, har dessutom förlorat sina inkomster.

Skolarbetet pågår trots allt. I skolan får eleverna tillfälle att berätta om och bearbeta sina upplevelser och sin rädsla. De får undervisning och de kan leka. Under dagtid är det oftast möjligt att ta sig till skolan. Endast ett fåtal dagar har skolan varit stängd på order av Utbildningsdepartementet.  Dessa dagar har vi arrangerat distansundervisning. Personalen har utarbetat en krisplan för att kunna hålla igång undervisningen vid sådana tillfällen.

Översättning och sammanfattning: Ingegerd Frick

Hopp är möjligt!

Ett av SIRA-skolans huvuduppdrag är att ge eleverna på skolan verktyg att klara av den ordinarie skolgången. Al-Amal heter en av skolorna som många elever börjar på efter tiden på SIRA-skolan. Den ligger i Beit Jala. Amal betyder hopp.

Som socialarbetare är en av mina uppgifter att besöka och hjälpa elever som tidigare har gått på SIRA-skolan men nu studerar i den ordinarie skolan som till exempel Al -Amal. Det gör jag genom återkommande uppföljningsbesök där syftet inte bara är att observera utan även ge eleverna hopp, få dem att inse sina framsteg, utmana och fortsätta stötta dem vid varje steg som de tar. SIRA-skolans uppgift är alltså inte över bara för att eleverna gått vidare till annan skola.

Senast jag besökte Al-Amal välkomnades jag av tidigare SIRA-elever med breda leenden och öppna armar. Det var tydligt att de kände sig värdefulla, uppmuntrade och förstärkta i sin tro att varje barn förtjänar en chans att utvecklas.

Processen med att flytta en elev från SIRA-skolan till Al-Amal är inte utan utmaningar. Det krävs av eleverna att de ska kunna förhålla sig till en ny omgivning, nya kamrater och ett annorlunda skolsystem. Det som slog mig mest vid besöket var deras fantastiska förmåga till anpassning. Trots svårigheter som de mötte tog de till sig förändringar med öppna hjärtan och en beslutsamhet att lyckas.

Vid uppföljningsbesöket var det lätt att notera deras framsteg. Prestationerna vittnade om en hängivenhet och orubblig tilltro till sina lärare och samhället. Men dessa elevers resa är långt ifrån över och vårt engagemang i deras framgångar kvarstår. Vi förstår att utmaningar kommer att dyka upp men vi kommer troget att ta itu med problemen snabbt och effektivt. Integrationsprocessen är ständigt pågående och vi arbetar ständigt med att förbättra villkoren för eleverna.

Oavsett vilken skola eleverna går på efter tiden på SIRA-skolan står vi fast vid vårt åtagande att försäkra oss om att varje elev har möjlighet att blomstra och bli en hoppets ledstjärna i samhället.

Text: Amal Handal

Översättning: Ingegerd Frick