1.Vad är din uppgift inom SIRA?
– Jag arbetar i kommunikationsutskottet, med hemsidan och SIRA-bladet.

2. Varför jobbar du med SIRA?
– Jag fick möjlighet att besöka skolorna i Betlehem och Jeriko år 2010 och såg den oerhört viktiga roll SIRA spelar i samhället och för alla barn som får möjlighet att gå på SIRA. I det arbetet kände jag direkt att jag villa bidra.

3. Hur många gånger har du besökt SIRA-skolorna?
– Utöver resan 2010 har jag varit på båda skolorna ytterligare en resa.

4. Vad är det svåraste med din uppgift?
– Det svåraste med att arbeta med kommunikation är att nå ut och få folk att förstå hur nödvändigt SIRA:s arbete är och att i det arbetet försöka hitta nya sätt att engagera människor.

5. Vilket är det största glädjeämnet?
– Det är att leka med SIRA-eleverna på skolgårdarna och se glädjen i deras ögon och insikten att alla barn behöver en trygg och välfungerande skolgång. Skratten från skolgårdarna bär mig i mitt arbete, även om det nu är sex år sedan jag senast var där. I Sverige är ett fint minne 50-årsjubileet vi hade för snart tre år sedan då jag förstod hur många som brinner för SIRA.

En dag fick SIRA-skolan i Betlehem ett välkommet besök av de tre tidigare eleverna Louisiana, Celina och Amira. De kom för att berätta hur det har gått för dem sedan de lämnat skolan.

Alla var överens om att tiden på SIRA har varit mycket betydelsefull för dem. De kunskaper och färdigheter som de fick med sig därifrån har gjort att de kunnat fortsätta studier och yrkesutbildning.

Celina berättar att SIRA var som en stor familj och hon var ledsen när hon flyttade därifrån.

Lousiana tycker att SIRA gav henne toppenhjälp. Innan hon gick på SIRA hade hon inget självförtroende och kunde inte läsa eller skriva arabiska. Hon nämner särskilt att socialarbetaren Amal gav henne stöd och support när hon lämnade SIRA. De hade ett gott samarbete.

Både Celina och Lousiana går en utbildning inom hotell och restaurang och hoppas på att få arbete inom den branschen.

Amira håller på och utbildar sig inom make-up och tror att det nog ska gå att få arbete inom den branschen även om hon säger att hon drömmer om att bli fotograf. Amira slutade SIRA skolan när hon var tolv år och för gammal för att gå kvar. Då blev livet svårare för henne för hon ville inte gå till någon annan skola.

På bilderna: Lousiana (överst), Celina (mitten), Amira (längst ner).

Text: Ingegerd Frick
Foto: Anders Frick

Fotnot: Se gärna några av SIRA:s filmer där fler elever berättar om vad SIRA har betytt för dem: https://www.sira.se/sv/filmer/

Läs också gärna om Ahmed och hur åren på SIRA förändrade hans liv: https://www.sira.se/sv/2020/09/15/aren-pa-sira-forandrade-mitt-liv/

Läs även om Malek, George och Marjj och hör deras historia: https://www.sira.se/sv/2020/07/06/sa-hjalpte-sira/

Den tidigare eleven Dina blev bäst i klassen: https://www.sira.se/sv/2020/03/09/bast-i-klassen-tack-vare-sira/

Kolla också vad Hussein har att säga om SIRA: https://www.sira.se/sv/2019/05/09/sira-en-livsavgorande-resa/

Mark gick från bus till hus – läs mer här: https://www.sira.se/sv/2018/11/08/fran-bus-till-hus-sira-hjalpte-mark-fa-ett-bra-liv/

Sedan 1988 firas varje år den officiella palestinska nationaldagen den 15 november. På SIRA-skolorna firade vi genom att berätta om Palestinas historia. Eleverna fick bland annat lära sig om vad den palestinska flaggan symboliserar, rita och måla något som hör ihop med nationaldagen och visa upp sina talanger i att dansa dabke, som är en traditionell palestinsk dans, och sjunga folksånger. De vinkade med olivkvistar och släppte upp ballonger i den palestinska flaggans färger.

Därefter fick eleverna träna sig på att hålla små tal inför sina kamrater och lärare. De tog fantastiskt ansvar för hela föreställningen med presentationer som innehöll tankar om kärlek, fred och hopp för att kunna nå fullt oberoende inom en nära framtid. Att man lyckats hålla sig till hälsoföreskrifterna var också värt att firas. Slutsatsen var: ”Coronaviruset kan inte stoppa våra liv”.

Vid tillfällen som detta visade eleverna att de kan ta ansvar, kan uppmuntra varandra, har gott självförtroende och inte är stressade eller rädda för att uttrycka sig inför andra. Eleverna firade nationaldagen och vi firade eleverna, som vi är så stolta över.

Text: Kholoud Abd Alsalam och Lana Shawa
Översättning: Ingegerd Frick
På bilderna högst upp fr.v: Kholoud och Ziad, Jana Abu Zaied, Lana Shawa och Batool Saif

Ett effektivt sätt att förbättra elevens skrivande är genom aktiviteter som stöttar eleven vid rätt tillfälle. En kreativ lärare kan detta och kan ge uppmuntran för att utvecklingen ska gå framåt. Dysgrafi är att ha svårigheter i skrivprocessen. Det finns ett underliggande skäl till att dessa elevers skrivarbeten ser kladdiga ut eller att eleverna är ovanligt långsamma eller alltför snabba. Det är orättvist att kalla dessa elever dåligt motiverade, likgiltiga eller lata.

Majd, är en elev på SIRA-skolan sen tre år tillbaka. Han har inlärningssvårigheter och svaga muskler. Men han har nyss börjat slå ut som en blomma, speciellt när det gäller sina skrivuppgifter. Detta tack vare hans lärare som hela tiden hittar på nya sätt för att hjälpa honom med skrivandet. Dessutom får han olika övningar för att stärka småmusklerna i händerna. Majd deltog i en tävling för bästa handstil. Han stod som vinnare till slut. Han var så stolt och mallig över att han utmanade sina svårigheter och kunde bli vinnare bland alla eleverna.

Majd berättar själv att han älskar sin skola och tycker mycket om sin lärare och vad hon gör för att hjälpa honom. Hans föräldrar säger att utan SIRA-skolan skulle Majd inta haft någon skola att gå till som passade honom. De tycker att han har utvecklats, speciellt när det gäller skrivförmåga och självförtroende.

En välkvalificerad lärare för elever med inlärningssvårigheter är viktigt för deras lärande. Det finns alltid en väg ut och en lösning med att vara elev på SIRA-skolan.

Text: Nadira Saed
Översättning: Ingegerd Frick