”En sund själ i en sund kropp…”

…SÅ SÄGER ALAÀ ROMA, som är idrottslärare vid SIRA-skolan i Jeriko. Han började arbeta på skolan för tre år sen och känner sig lycklig över att ha hamnat på ett ställe som intresserar sig för elevernas hälsa och deras psykologiska samt sociala mående. På idrottslektionerna får eleverna möjlighet att utveckla sin inlärningsförmåga och motorik. Dessutom upplever Alaà att idrottslektionerna bidrar till att elevernas självförtroende växer samt att de utvecklar sin samarbetsförmåga.

Idrottslektionerna har fortsatt trots kravet på att använda ansiktsmask och trots mycket höga temperaturer – Jeriko är den lägst belägna staden i världen. Avstånd mellan eleverna och handsprit är några av åtgärderna som vidtagits för att fortsätta undervisningen utan att riskera att öka smittspridningen. Det är svårt för eleverna att hantera anpassningen men de längtar ivrigt till idrottslektionerna. Enligt Alaà lindrar idrottslektionerna den dagliga pressen och tristessen som rådande pandemi orsakar.

Genom att eleverna får tillfälle att tävla, lära sig respektera regler, lära av varandra och samarbeta blir livet, i alla fall i vissa stunder, precis som det brukar vara. Idrottslektionerna ger också utrymme för fortsatt individuell utveckling. Lärarna på SIRA-skolan gör allt att eleverna ska känna sig älskade. Något som i tider som denna är extra viktigt.

Text: Salwa Shareef

Översättning: Ingegerd Frick

Ett gammalt olivträd berättar

HÅHÅJAJA! Nu börjar jag bli trött i grenarna. De är alldeles fulla av oliver. Det är dags att plocka mig. Jag börjar bli gammal och trött och känner mig knotig i stammen. Dammig är jag också och jag väntar på att det snart ska komma regn.

Nu har jag stått här på SIRA-skolan i Betlehem över hundra år, även om skolan inte har funnits mer än hälften av den tiden. Jag har sett en hel massa barn både börja och sluta på skolan.

Både barn och vuxna tycker om att sitta i skuggan av mina grenar. Och jag tycker om att se dem springa och leka. Det är så tomt när jag tittar på gungorna som står stilla när barnen är inne på sina lektioner. Ibland hör jag dem genom fönstret när de sjunger eller läser arabiska. De låter så glada och jag kan se, om jag sträcker på mina grenar, att lärarna hjälper dem när de har svårt att förstå. Det är verkligen tur att SIRA-skolan finns. De här barnen kände sig misslyckade när de gick i en stor skola.

Det är så trevligt när gamla elever kommer och hälsar på och klappar mig på stammen och berättar hur bra det går för dem i sina nya skolor, tack vare att de har fått hjälp på SIRA-skolan.

Som vingårdsmannen i Joh. 15:1–2 ansar vinstocken så kommer en del av mina grenar att sågas av. Det är skönt att bli lite friserad, jag känner mig föryngrad då. Visserligen kommer jag att tappa en del löv under vintern men jag tror att jag kommer att stå här i många hundra år till. Vi olivträd brukar bli mycket gamla.

Roligast är när barnen hjälper till att plocka mina frukter. Då är det tjo och tjim på skolgården. Det känns bra att mina frukter kommer till nytta. Man kan till exempel göra olivolja som SIRA-skolan kan sälja och få lite, lite pengar till allt som behövs på en skola.

Ingegerd Frick

Fem frågor till Anna Carin Persson Stenbeck

1.Vad är din uppgift inom SIRA?

– Jag är med i SIRA:s styrelse och sammankallande i kommunikationsutskottet.

2. Varför jobbar du med SIRA?

– SIRA är en fantastisk verksamhet. SIRA ger och har gett många barn i Palestina möjligheter att kunna genomföra sin skolgång. Om inte SIRA hade funnits hade flera av dessa barn med stor sannolikhet till exempel inte knäckt läskoden och då inte heller klarat av skolan.

SIRA bidrar också till det palestinska samhället i stort och till att försöka nå de globala utvecklingsmålen (Agenda 2030) och då i synnerhet mål nr 4 – god utbildning.

3. Hur många gånger har du besökt SIRA-skolorna?

– Tyvärr har jag ännu inte besökt någon av SIRA-skolorna men jag har varit i regionen i samband med en styrelseresa då jag satt i Diakonias styrelse.

4. Vad är det svåraste?

– Att ge den tid som arbetet egentligen kräver. Arbetet för SIRA är ideellt och skall göras vid sidan av mitt fasta arbete, familjeliv etc.

5. Vilket är det största glädjeämnet?

– Att SIRA:s verksamhet visar att barn kan klara skolan om de får bra förutsättningar.

Ordförande Anders Andersson har ordet

Arbetet vid våra skolor i Betlehem och Jeriko går vidare. Ett nytt läsår har börjat. Många nya fall av Corona finns i samhället, både i Israel och Palestina. Lärare i både Jeriko och Betlehem har haft Corona, men nu är läget under kontroll och alla är på plats och alla är friska.

Allas vår önskan var att allt skulle ha återgått till det normala nu. Att vi hade fått ett övertag mot pandemin, att alla våra sociala sammanhang skulle fungera normalt igen. Så har det inte blivit! Nu lever vi fortfarande med restriktioner, ibland med lite misstänksamhet mot varandra men med en stark längtan att det må gå oss och världen väl.

Pandemin innebär mycket arbete för vår personal. Anpassningen för att klara av att hålla smittan utanför skolan betyder att inga andra än barnen släpps in på skolan. Inga föräldrar får besöka. De gemensamma samlingarna kan inte genomföras, lokalerna behöver hållas extra rena… Listan kan göras längre. I pandemins spår följer också arbetslöshet och svåra situationer för många familjer. Att vi håller ut och anstränger oss för att fortsatt vara ett alternativ för de barn som behöver den speciella miljö som SIRA erbjuder känns än mer angeläget.


När det här nyhetsbladet kommer ut har vi lagt ny asfalt på en del av skolgården i Betlehem. Det var alldeles nödvändigt och vi är tacksamma för en gåva från kyrkor i Söderhamn på 25 000 kr, som till en del täcker våra kostnader. Vi behöver egentligen ytterligare drygt 25 000 kr.
Vill du vara med?

Jag är glad och tacksam för det gensvar vi får på våra vädjanden om ekonomiskt stöd för vår verksamhet. Ännu gladare och tacksammare är de 150 eleverna det här läsåret, som genom dina gåvor får möjlighet till en start i livet som är helt avgörande för deras framtid.

Anders Andersson

Ordförande

Skolan börjar igen!

DEN 7 SEPTEMBER startade höstterminen på SIRA-skolan i Betlehem med 21 nya elever. Det gör att totalt 77 elever nu går på skolan. Det är ett antal som kommer att öka. Föräldrarna gör så gott de kan med att betala skolavgifterna men det ekonomiska läget är mycket pressat.

Lärarna har gjort planering inför terminen men är beredda på att skollokalerna kan komma att stängas om antalet coronafall ökar och har då en beredskap att fortsätta undervisningen på annat sätt. Lärarnas uppgift är att skapa en stödjande och hjälpande miljö för att kunna fånga upp elevernas reaktioner och känslor så att eleverna förstår att det är helt OK att känna frustration och vilsenhet.

Praktiskt sett ska eleverna använda ansiktsmask i skolan, tvätta händerna med tvål o vatten ofta samt äta sin lunch i klassrummen. Lärarna ska mäta temperaturen på eleverna regelbundet och hjälpa till att hålla avstånd mellan varandra. Det kommer inte heller att vara några samlingar.

I ett sådant läge som coronaviruset har gett oss inser vi hur viktig skolan är för inlärning men inte minst för social, individuell och mental mognad.

En ständig och betydelsefull fråga bland föräldrar över hela världen är om barnen kan gå till skolan på ett säkert sätt under denna förfärliga pandemi som pågår. Det är ingen tvekan om att det kommer att se annorlunda ut mot vad vi är vana vid.

Vår roll som lärare och skolledning är att skapa en så säker miljö som möjligt för både inlärning och mot viruset.

Text: Nadira Saed
Foto: Anders Frick
Översättning: Ingegerd Frick