Hej!

Jag heter Norsin Swayti och är sex år gammal. Jag bor i Jeriko med min mamma, tvillingsyster och bror. Min pappa bor inte med oss och jag vet inte var han bor eller arbetar med. Det gör mig ledsen.

Jag har precis börjat första klass på SIRA-skolan i Jeriko. Jag kunde inte fortsätta i den reguljära skolan eftersom jag bland annat har svårt att fokusera, vara stilla, lära mig och samspela med andra. Trots att jag ofta är rädd för andra barn och höga ljudnivåer var den första skoldagen härlig.

Jag trivs bättre och bättre i skolan och jag vet att jag kommer att lära mig att hantera mina svårigheter. Skolan kommer att hjälpa mig, det säger lärarna och det säger min mamma.

Här får ni några bilder på mig i min fina skola.

Hej då!

Texten är berättad för
socialarbetare Hiba Qabani, som antecknat.
Foto: Salwa Shareef

Översättning: Ingegerd Frick

I Jeriko startade vi skolåret i en anda av kärlek, optimism och hopp om att det kommande året ska bli ett bättre år än det föregående.

Första skoldagen ville vi göra något extra för eleverna och prydde skolan med ballonger och delade ut lite godis och små presenter. Detta var för att välkomna alla elever men särskilt för att dämpa de nya elevernas oro och ängslan.

Vårt fokus den första skolveckan var att få eleverna att känna sig trygga, hemmastadda och lugna. På olika sätt försökte vi också motivera och uppmuntra dem för att också själva vara med och skapa en vänlig och trygg atmosfär.

Text och foto: Salwa Shareef

Översättning: Ingegerd Frick

I BETLEHEM BRUKAR SKOLSTARTEN vara präglad av en blandning av oro och spänning. Inför årets skolstart har oron tagit större plats med pandemi och en osäkerhet inför nya utmaningar med hur smittspridningen kommer att utvecklas.

Första skoldagen kom eleverna tidigt till skolgården med förväntansfulla leenden, i år delvis gömda bakom munskydd. Det gick dock inte att ta miste på den glädje som eleverna kände för att efter en lång tids distansundervisning vara tillbaka på SIRA-skolan.

Efter den sedvanliga rundturen på skolan, där de olika och särskilt inredda klassrummen för att öka möjligheten till lärande visades upp, var det dags att fira att skolåret nu börjat. En grupp clowner kom och underhöll barnen med musik, roliga historier och trolleri.

SIRA:s motto att se och bekräfta varje enskild elev har återigen, och särskilt under pandemin, visat sig vara ett helt nödvändigt förhållningssätt för elevernas välmående och för SIRA:s viktiga uppdrag.

Text: Nadira Saed / Foto: Mary Hawash

Översättning: Tobias Ejeby och Ingegerd Frick

Att eleverna trivs på SIRA-skolorna har vi genom åren fått många vittnesbörd om genom samtal med eleverna, lärarna och rektorerna. På bilder i SIRA-bladet från skolorna lyser det av glädje, kunskapstörst och hoppfullhet.

Rektorernas terminsrapporter är en viktig källa som används när rapporter måste göras. Nytt för terminen är att SIRA:s ”Utskott för utbildning, pedagogisk utveckling och personalfrågor” i samråd med rektorerna och socialarbetare Amal i Betlehem har arbetat fram enkäter för eleverna och lärarna att fylla i efter läsårets slut.

Till glädje för skolans personal och SIRA är det höga omdömen från eleverna på frågorna ”Skolans personal bryr sig om mig”, ”Lärarna förklarar för mig vad jag är bra på och vad jag behöver förbättra” och ”Lärarna hjälper mig om jag behöver hjälp i skolarbetet”.

Glädjande är också att eleverna har gett höga omdömen på frågan om föräldrarna hjälper dem i deras skolarbete. Det visar att föräldrautbildning som SIRA satsat på i många år gett resultat.

Bilderna är från när eleverna i Jeriko fyllde i enkäten.

Foto: Salwa Shareef, text: Gunnar Falkeby

Skolavslutningen för eleverna i Betlehem blev ett härligt avslut på terminen med besök av en clown, spel och lekar. Skolan är något att längta tillbaka till, speciellt detta år när ingenting har varit normalt. Både pandemin och krig har präglat tillvaron. Nu väntar ett sommarlov med fortsatt hemmavistelse för de flesta eftersom få har ekonomisk möjlighet att delta i sommaraktiviteter eller åka på semester. Så här berättar rektor Nadira Saed om läsåret som gått:

Nedstängning av skolorna på grund av Coronapandemin och konflikten mellan Israel och Palestina har medfört splittring i undervisningen över hela Palestina. Avbrotten har hindrat barnen från att få sina grundläggande rättigheter till skolgång och frihet. Trots nedstängningarna har SIRA kunnat fortsätta ge kvalificerad undervisning till sina elever.

SIRA-skolans elever har varit tvungna att ha mer än sju månaders hemundervisning via nätet. De har saknat platsen där de vanligtvis känner sig trygga och säkra och kan utveckla sina färdigheter. Lärarna har spelat en stor roll för att mildra de negativa effekterna av pandemin och har utvecklat metoder för att kunna ha en motiverande undervisning online. Att sitta hemma med skolarbetet har för många elever varit en stor omställning och ibland har det hos eleverna varit konkurrens om till exempel tillgången till dator eftersom det kan finnas flera syskon som behöver den för sitt skolarbete.

Nasri Nassar, som gått ut tredje klass berättar. ”Vi har varit hemma mesta tiden. Vi har inte haft någonstans att gå. Första veckan var kul men sen började jag sakna min skola och mina kamrater. I skolan kan jag diskutera med mina klasskamrater och få hjälp av läraren. Undervisning via nätet är tröttsamt för mig och jag känner mig stressad ibland eftersom båda mina föräldrar arbetar.”

Konflikten mellan Israel och Palestina i Gazaremsan har påverkat elevernas liv. Många elever bor i närheten av där sammandrabbningar brukar uppstå. De ser dagligen attacker och explosioner. De ser på TV och på sociala medier och hör sina familjemedlemmar och vänner diskutera nyheter. Denna verklighet möter eleverna varje dag och leder till rädsla och stress över att kanske förlora sina nära och kära.

Nadira avslutar med att säga att hon är stolt över att skolan och inlärningsprocessen trots allt kunnat fortsätta. Hon har stor tilltro till sina elever och kontakten med föräldrarna har upprätthållits via digitala föräldramöten. Nadira avslutar med att beskriva ett år som gett henne en känsla av tomhet, men hoppas samtidigt på ett bättre och lugnare nästa läsår då det kan bli lite mer som vanligt med gemensamma aktiviteter, firande av högtider samt besök av föräldrar lärarstudenter, enskilda och grupper.

Text: Ingegerd Frick, bild: Mary Hawash