Stärkt självförtroende för Mohammad

Nu är första skolåret slut för Mohammad, som vi har följt under året.

Under året har Mohammads självförtroende växt, vilket även påverkar hans kunskapsutveckling. Nu är han en nöjd ung man med en blomstrande personlighet. Han har visat ledarskapsförmåga både hemma och i skolan. Till exempel lånar han gärna ut en hjälpande hand till sina klasskamrater och hjälper även sin mamma med det som behövs i ett hem.

Hans stärkta självförtroende märks även då han talar inför andra. För ett år sedan kämpade Mohammad med att kunna uttrycka sina känslor och tankar, inte minst i en större grupp. Vi är stolta över att kunna berätta att han nu är en person som inte bara är engagerad i diskussioner utan också leder dem.

Även hans inlärningskurva har gått rakt uppåt och han har förvånat sin lärare på mer än ett sätt. Han har visat den största kunskapsutvecklingen i matte och arabiska. Hans lärare berättar att han behärskar både bas-färdigheter i matte och flerstegstänkande. Han kan de fyra räknesätten helt i nivå för sin ålder. I arabiska har han gått från att inte kunna något av alfabetet till att nu kunna det och även läsa kortare ord.

Mohammads mamma berättar att han nu är en annan person. Han är självständig och ansvarstagande. Hon uttrycker stor tacksamhet till SIRA som hjälpt honom att nå så långt i sin utveckling och att han nu är en mycket gladare pojke.

Text och foto: Amal Handal
Översättning: Ingegerd Frick

Norsin: ”Jag älskar SIRA-skolan!”

Nu är det jag, Norsin Swayti från Jeriko, som berättar detta för min rektor Salwa Shareef.

Mitt första läsår på SIRA skolan är slut. Jag har berättat tidigare att jag inte kunde gå i den vanliga skolan eftersom jag har problem med att lära mig och hur jag ska samarbeta med andra. Jag hade svårt att fokusera, var hyperaktiv, hade svårt att kommunicera med andra människor och kunde inte heller förklara vad det var jag egentligen ville.

Under det här läsåret på SIRA skolan har jag lyckats komma över en del av mina svårigheter och lärt mig att bättre kontrollera mitt uppförande. Jag har fått vänner, kan deltaga i aktiviteter i skolan och förbättrat mina skolresultat. Allt detta har jag lyckats med tack vare hjälpen från mina lärare på skolan. De säger alltid att jag kan om jag bara försöker.

Min mamma och jag själv är tacksamma för att SIRA skolan har hjälpt mig under mitt första skolår. Det har blivit en stor skillnad för mig jämfört med hur det var när jag började i ettan. Nu ser jag fram emot att börja i tvåan efter sommarlovet. Jag är säker på att jag ska få fortsatt hjälp i skolan så att mina svårigheter ska minska och jag kan börja i en vanlig skola efter trean även om jag älskar SIRA-skolan.

Text: Salwa Shareef
Foto: Agneta Wallin
Översättning: Ingegerd Frick

Stolthet och oro

I början av maj besökte jag och några andra ur styrelsen våra skolor på plats. Vi var närvarande vid examinationen av de elever som lämnar i och med denna termin.

Det är en känsla av stolthet som infinner sig när man på ort och ställe kan följa elevernas arbete och möta de engagerade lärarna. Tänk att få bidra till detta! Och tänk om ni våra månadsgivare kunde få se vilka resultat som era bidrag ger upphov till. Och betänk att utan era insatser så skulle detta inte vara möjligt.

Ekonomin för innevarande år är dock ett orosmoment. Radiohjälpen bidrog för 2021 med 800 tkr och för detta år O kr. Valutakursen går inte vår väg. Månadsgåvorna visar en minskande tendens. Vi kämpar för att hitta nya bidrag från organisationer och vi behöver bli fler månadsgivare!  Hjälp oss hjälpa så vi kan fortsätta göra skillnad för barnen i Palestina!

        Johan Bohman

     Ekonomiansvarig

Äggjakt och clown förgyller påsken

Det har nyss varit påsklov. Den ortodoxa påsken infaller efter vår påsk. Dessutom har det varit Ramadan. Vad gör barnen på sina lov?

– Eftersom situationen är spänd i Betlehem är det svårt för barnen att hitta några fritidsaktiviteter. Det finns ingenting för dem att göra. Allt är stängt. Dessutom är det mycket varmt. Vissa dagar är det 30 grader eller mer och då kan det även blåsa sandstorm. Då vill man inte vara utomhus, säger Amal Handal, som är socialarbetare på SIRA-skolan i Betlehem.

Vad gör ni för att förgylla vardagen för eleverna under tuffare perioder?

– Eleverna tycker det är roligare att gå till skolan än att vara hemma. Vi fick bidrag från en företagare så vi ordnade en ”äggjakt” och fick besök av en clown, säger hon.

Det är mycket arbete för personalen just nu. Vad är det som pågår?

– Vi håller på och gör tester med de elever som kan tänkas börja på SIRA-skolan nästa termin. Dessutom är det dags att påbörja utvärderingarna av alla elevers kunskapsutveckling under läsåret.

Vad är det som syns på bilden här ovanför?

– Vi är mycket glada eftersom vi äntligen har lyckats få medel till att köpa högtidskläder till eleverna när de ska ta sin examen. Designern och skräddaren Heidi Hanoye håller på och syr klart dessa. Det här läsåret kommer vi att ha 28 elever som är klara för att lämna SIRA-skolan.

Foto: Amal Handal. Text: Ingegerd Frick

Hembesök hos Faris och Muhammad i Jeriko

Faris och Muhammad Saradeeh är bröder och går på SIRA-skolan i Jeriko. Muhammad går i tredje klass och Faris går i andra. Båda började på SIRA-skolan eftersom de har svårigheter med talet samt svårt att uppfatta och tolka sinnesintryck från omgivningen. Dessutom har de svårt med läsning och skrivning.

Pojkarna bor i en miljö där basbehoven knappt tillgodoses. Bostaden är gammal och ohälsosam. Den lantliga miljön med mängder av insekter och kryp påverkar deras hälsa. Familjen är mycket stor och även mormor och morfar bor med dem. Pappan är den enda som arbetar och har blivit av med jobbet flera gånger under pandemin. Det är oerhört svårt att få pengarna att räcka till mat, skolavgifter och andra basbehov.

Mamman har på grund av den stora familjen och pojkarnas småsyskon svårt att hinna med att deltaga i de samlingar och möten som skolan anordnar. Det är synd eftersom skolans arbete med hela familjen är viktigt för elevernas utveckling och möjlighet att övervinna sina svårigheter.

Text och foto: Salwa Shareef
Översättning: Ingegerd Frick