Vissa tider på året dimper det ned fler fönsterkuvert i brevlådan än annars. Om du skänkt pengar till en organisation gör de sig nu påminda. Vill du kanske öka på summan lite? Mycket av det jag skänker går genom autogiro och jag har kanske inte ens exakt koll på det månatliga givandet.

Jag gick visserligen i söndagsskolan som liten, men inser att jag inte har samma kunskap om eller känsla för de klassiska mottagarländerna som flera av mina grannar i kyrkbänken, men barn behöver ju mat, kläder, en varm säng, sjukvård och en lugn omvärld. Och länder i krig behöver nödhjälp.

När jag första gången hörde talas eller läste om SIRA-skolan minns jag inte riktigt, men det måste varit efter 2005 då jag kom till Bromma och Abrahamsbergskyrkan. Här gick pengarna direkt till ett namngivet mål. En skola. Jag har arbetat som lärare i svenska och främmande språk från högstadiet till Komvux. Vad som nu slog mig med kraft när jag läste om SIRA var att det även i Betlehem fanns barn med läs-och skrivsvårigheter! Det hade liksom aldrig föresvävat mig förut. Ganska konstigt egentligen, men så var det.

När jag nu ger pengar till SIRA gör jag det manuellt så att säga. Det känns som om de där barnen är lite närmre då. Och det är roligt att läsa om dem i nyhetsbladet.

Katrina Rosvall

På Alla hjärtans dag samlades eleverna på SIRA-skolan i Betlehem för att samtala om vänskap och vad som menas med att älska och bli älskad.

Dagen var full av glädje och fest och den enkla handlingen att dela smakbitar av frukt gjorde att leenden blossade upp i elevernas ansikten.

Den här ”kärleksdagen” fungerar för oss som en påminnelse om att vi lever varje dag i kärlek, från Gud, familjen, vänner och skolan. Med kärlek har livet för många elever och familjer förändrats.

Kärlek har gjort en enorm påverkan i deras hjärtan och hjälpt dem genom svårigheter i livet. Det upprepade kärleksbudskapet har påverkat elever som tidigare var rädda och blyga att nu bli mer hoppfulla och tillfreds inför framtiden.

Text: Amal Handal.
Foto: Mary Hawash.
Översättning: Ingegerd Frick

Siham Samrat är en flicka som nu går sitt första läsår på SIRA-skolan i Jeriko. Sedan hennes mamma avlidit i Covid-19 bor hon tillsammans med sina systrar hos sin morbror i ett flyktingläger. Morbrodern kämpar för att ha råd att betala skolavgifterna för Siham.

Efter mammans bortgång råkade Siham dessutom ut för en olycka och brände sig svårt av kokande vatten i ansiktet, vilket lett till att hennes utseende förändrats.

Sihams nuvarande boendesituation gör att utrymmet för stöd och omsorg, som alla barn behöver, begränsas, vilket hindrar henne från att utvecklas som SIRA planerat för. Hon har svårt med skolarbetet och kan inte läsa eller skriva. Hon har också svårt att delta i sociala aktiviteter i skolan.

Det är just samspelet mellan eleven, föräldrarna och SIRA-skolan som SIRA funnit nödvändig för att få eleverna att utvecklas. I Sihams fall har SIRA hittills tagit ett större ansvar för såväl finansiering av skolavgifter som att skapa en så trygg vardag som möjligt. Förhoppningen är dock att Siham, när hon senare under terminen flyttar tillbaka till sin pappa, kommer få en bättre boendemiljö samt stöd från både pappan och hans nya fru och att hennes utveckling kommer ta fart.

Text och foto: Salwa Shareef
Översättning: Ingegerd Frick

Mohammad har verkligen börjat blomma sedan han började på SIRA-skolan. Han har blivit mer social och utåtriktad. Han visar en positiv attityd till livet och är mer motiverad till skolarbete. Nu kan han med lätthet räkna till femtio och förstår sig på alfabetet och stavelser och kan till och med läsa tvåstaviga ord.

Hans mamma berättar om hans ökade självförtroende och att han blivit motiverad till att studera hemma på egen hand. Hans lärare håller med och berättar att Mohammad nu också hjälper de andra eleverna på lektionerna.

När Mohammads klass hade aktivitetspass om vilka örter som ingår i kryddblandningen zaátar tog han ledarrollen när de i grupp skulle göra i ordning örterna och baka bröd.

Vi är verkligen stolta över Mohammads framsteg och stolta över våra lärare som håller hans hand genom hela processen.

Text och foto: Amal Handal

Översättning: Ingegerd Frick

Hej igen mina vänner!

Nu är jag tillbaka för att berätta om de senaste två månaderna. Jag älskar min skola och jag är så glad att det går bra för mig! Jag lär mig nya saker hela tiden, är med på en massa olika aktiviteter och har blivit vän med nästan alla på skolan. SIRA gör att jag kan fortsätta utvecklas, ha lättare att både fokusera och uttrycka mig.

Jag kommer tillbaka och berättar mer. Jag är så lycklig över att få gå på SIRA-skolan. Hej då!

Berättat för: Hiba Qabani
Foto: Salwa Shareef
Översättning: Ingegerd Frick