Känslor av hopp och förundran

Ibrahim Kaabneh i Jeriko som deltagit i SIRA-skolans aktiviteter för föräldrar har skrivit ett tackbrev till skolan och till SIRA.

”Till dem som ägnar sitt liv åt att lysa upp vägen till kunskap.

I början var jag osäker på vilken nytta det skulle göra för min son om jag deltog i de aktiviteter som SIRA-skolan inbjöd till. Men hur som helst bröts isen när aktiviteterna började. Stängslet mellan mig, min son och hans klasskamrater försvann.

Jag blev alldeles överväldigad av känslor av hopp och förundran. Jag blev djupt imponerad av den anmärkningsvärda kunskapsnivå och den intellektuella utveckling som dessa elever uppnådde. Min respekt växte inför de fantastiska ansträngningar som den hängivna skolpersonalen gjorde.

Ett resultat av dessa upptäckter blev för min del att kontakten mellan mig och min son djupnade. Min förståelse för hans förmågor och behov ökade. Jag insåg betydelsen av liknande aktiviteter som ett led i att stärka bandet mellan hem och skola.

Jag känner mig oförmögen att helt kunna uttrycka min tacksamhet och uppskattning för ert fantastiska arbete med att hela tiden utveckla förmågor och möjligheter hos våra barn genom ett välgrundat och systematiskt arbete.

Tack SIRA! Tack till alla som har bidragit och fortsätter att bidra till att detta arbete kan fortsätta. Ett speciellt tack till er i Sverige som grundade SIRA och fortfarande gör det möjligt att fortsätta med denna skolundervisning.”

Vänliga hälsningar
Ibrahim Kaabneh, pappa till Mahmoud
Översättning: Ingegerd Frick

Bildtext: Ibrahim Kaabneh med Taim Ghroof (t v), sonen Mahmoud Kaabneeh och Mohammad Ballo. (Foto: Salwa Shareef)

En gnista av hopp lyste upp

Nidaa Alkam i Betlehem berättar om SIRA-skolans betydelse för hennes son.

”En av mina fyra söner, Ahmad, hann bli fyra år innan han lärde sig tala och det först efter att jag tagit hjälp av en specialist. Han började i förskola men hade svårt att anpassa sig eller lära sig nya saker. Jag kände mig hjälplös och undrade vad det var för fel på honom och vad jag skulle göra.

Efter några år började han i första klass på en privatskola och jag trodde, som vilken annan mamma som helst, att det var den bästa lösningen. Det tog inte lång tid innan jag upptäckte att Ahmad inte kunde lära sig en enda bokstav eller siffra. Det var väldigt frustrerande för honom. Han skrek ofta och saknade självförtroende. Med tårar i ögonen sa han: Mamma, jag vill kunna läsa som andra barn, men jag kan inte.

Vi stod ansikte mot ansikte mot ett samhälle som inte hade någon förståelse för mitt barns behov och för en slutkörd mamma.

En dag fick jag en överraskning när jag besökte ett center i Betlehem. De berättade för mig om en specialskola som hette SIRA. Jag gick genast dit med min son. En socialarbetare välkomnade oss med värme men vi behövde vänta in det nya skolåret.

Slutligen kom dagen då Ahmad skulle testas för antagning och vi skulle vänta på svar. De dagarna var de svåraste i mitt liv. Beskedet om att han var antagen blev början på ett nytt kapitel. Han blev en nöjd pojke med förmåga att bygga sociala relationer, lugn och kapabel att fatta egna beslut.

Två år på denna fantastiska skola formade Ahmad till ett barn med färdigheter i läsning och skrivning i både arabiska och engelska. Dessutom var han utmärkt duktig i matematik och andra ämnen. Allt detta tack vare SIRA-skolan och dess fantastiska personal. Alla arbetade tillsammans som flitiga bin. Utan skolan hade inte min son varit vad han är i dag.

Tack till SIRA-skolan från djupet av mitt hjärta!”

Nidaa Alkam, mamma till Ahmad Alkam
Översättning: Ingegerd Frick

Bildtext: SIRA-skolan i Betlehem blev vändpunkten för Ahmad Alkam både vad gäller inlärning och konsten att bygga relationer. (Foto: Nidaa Alkam)

Omfattande och omväxlande verksamhet

Det är lätt att bli imponerad när man tar del av SIRA-skolornas omfattande och omväxlande arbete för sina totalt 146 elever. Ingegerd Frick har läst terminsrapporter för höstterminen.

Personalen har gjort en mängd hembesök och uppföljningsbesök på andra skolor. Dessutom har de ordnat trevliga och värdefulla aktiviteter. Det har varit temadagar kring frukostvanor och kring läsningens betydelse, det har varit olivskörd och firande av hembygdsdag för att nämna något. Läkare och ambulanspersonal har hjälpt eleverna att komma över rädslan inför sjukvårdsbesök samt pratat om första hjälpen. Polis har undervisat om säkerhet och trafikvett.

Personalen har fått fortbildning av bland andra dr Ruba Daas, som är specialist på elever med inlärningssvårigheter. Läraren Kholoud Abdelsalam i Jeriko har tagit en masterexamen inom specialpedagogik och har hållit workshops även hon.

Föräldrarna är en viktig resurs. De har fått fortbildning om hur man bemöter hyperaktiva barn, hur man hjälper sitt barn att lära sig och att utveckla sitt språk. Dessutom har skolan genom praktiska tips pekat på vikten av hälsosam mat.

Flera besök har gjorts i Jeriko av studenter från Al Quds-universitetet. Skolan i Betlehem har fått besök av myndigheter, organisationer och studenter. Och båda skolorna har fått besök av Sveriges generalkonsul Julius Liljeström.

Ingegerd Frick

Översta bilden: Gemenskap och närhet i små grupper främjar inlärningen och ger eleverna trygghet, som här på skolan i Jeriko. (Foto: Salwa Shareef)

Hembygdsdag i Betlehem med traditionell klädsel under ett av skolans olivträd. Att skörda oliver är en höjdpunkt under hösten. (Foto: Mary Hawash)

Reflektioner från rektorerna

Nadira Saed i Betlehem: ”För mig är det ett privilegium att få arbeta på SIRA-skolan. Jag är imponerad av kvaliteten på arbetet. Vi försöker hela tiden förbättra oss för att kunna hjälpa dem som bäst behöver det, oavsett deras ekonomiska förutsättningar. Tyvärr har en del elever ibland inte kunnat komma till skolan på grund av svårigheter att passera vägspärrarna in till staden.”

Salwa Shareef i Jeriko: ”Höstterminen kunde avslutas lugnt och fridfullt trots pågående oroligheter. Det mesta har kunnat genomföras enligt plan men med en del svårigheter. En del praktikanter från andra områden har ibland haft svårt att ta sig till skolan. Vissa aktiviteter har behövt ställas in. Naturligtvis har eleverna påverkats och känt av stress, oro och våld. Personalen har gjort sitt bästa för att sprida hopp, kärlek och säkerhet. Skolan har varit öppen hela terminen vilket har skapat en trygghet.”