En dag kom vår sekreterare på skolan och berättade att en tidigare elev ville träffa mig. Jag blev överraskad när jag möttes av en vacker ung kvinna som kramade om mig och sa:
”Jag är Aya Ereqat, kommer du ihåg mig?”
”Oh ja, kära du, välkommen till din gamla skola”, svarade jag.
”Om det inte hade varit för SIRA-skolan i Jeriko, så skulle jag inte vara där jag är nu”, svarade Aya.
Aya flyttades från den reguljära skolan till SIRA-skolan eftersom hon hade stora svårigheter med det arabiska språket, framför allt att skriva. Hon hade även svårigheter att räkna.
Hon utvecklades kunskapsmässigt under sina två år på SIRA-skolan. Här arbetar vi med individuella planer och uppföljningar samt tätt samarbete med föräldrarna. Detta gagnade Aya och ökade hennes förmåga att lära sig och gav henne bättre självförtroende.
Hon återgick till den reguljära skolan och fortsatte sedan på universitetet för att ta examen inom utbildning för barn. Hon är nu 28 år, gift och har en ett-åring som heter Osaid. Hon kom för att fråga om det fanns något arbete för henne på den skola som hade hjälpt henne så mycket genom att utmana hennes svårigheter och utveckla hennes förmågor.
Tyvärr hade vi inte möjlighet att anställa henne men jag förklarade att hon är välkommen att delta i skolans arbete som volontär. Aya välkomnade detta förslag.
Jag kan inte annat än säga: ”Jag är så stolt över Aya”.
Text: Salwa Shareef
Foto: Lana Shawa
Översättning: Ingegerd Frick
